torsdag, juli 08, 2010

Om Kristendom och invandring

En upprörd Lennart Koskinen stör en debatt mellan SD och KD.

För väldigt många kristna tycks det vara en självklarhet att försvara den pågående massinvandringen till Sverige och Europa. Många tycker till och med att Sveriges redan extremt frikostiga politik är för restriktiv och vill helst släppa invandringen helt fri. Varför är det så? Frågan har på nytt blivit aktuell efter biskop Lennart Koskinens agerande i Almedalen i veckan och den efterföljande debatten. Går det att kräva ett stopp för massinvandringen och fortfarande vara en god kristen. Ja, det gör det. Fortsätt att läsa så ska jag berätta varför.

Det första och mest uppenbara argumentet för en förändrad inställning är att massinvandringen är direkt skadlig för Kristendomen. En stor del av den utomeuropeiska invandringen består av muslimer. Den muslimska invandringen kombinerad med det faktum att muslimska invandrarkvinnor föder fler barn än infödda, europeiska kvinnor gör att andelen muslimer i Europa hela tiden ökar. Och demografin talar sitt tydliga språk: Inom loppet av några få decennier kommer Islam, inte Kristendomen, vara den dominerande religionen i Europa. Är detta en önskvärd framtid?



Men hur är det med det kristna kärleksbudskapet då? Är det inte varje kristens plikt att visa solidaritet med fattiga och utsatta?
Jo, det är det. Och visst kan det verka som om vi hjälper utsatta i nöd genom att låta dem komma till vårt trygga, rika land. Men denna analys är felaktig. Visst gynnas den enskilde invandraren, men för tredje världen i sin helhet är denna välvilliga inställning direkt kontraproduktiv. Detta är någonting jag skrivit om många gånger förr: Så kallad "Braindrain". Följande skrev jag här på bloggen redan 2008:
"Är massinvandring internationell solidaritet? Nej. Enligt docent Ingrid Björkman som under många år arbetat med biståndsarbete i Afrika är en 'generös' invandringpolitik av svensk modell snarare till skada för U-länderna. Högutbildade personer i U-länderna söker sig till Europa och Nordamerika i hopp om högre löner än vad dom kan få i sina respektive hemländer. U-länderna dräneras på sin högutbildade arbetskraft vilket hämmar deras utveckling, hindrar dem från att bygga upp en fungerande ekonomi och låser fast dem i biståndsberoende. Är det solidaritet?"

Men Bibeln då? Står det inte där att vi ska vara frikostiga mot främlingar? Detta argument har jag stött på flera gånger, och det brukar då framför allt vara två specifika Bibelcitat som används som argument. Låt oss titta på dessa.
Det första är hämtat ur tredje Moseboken 19:34:
"Främlingen som bor hos er skall räknas som en infödd bland er, du skall älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är Herren, er Gud."
Det som jag främst vänder mig emot i användandet av detta citat är varifrån det är hämtat, nämligen Gamla Testamentet. Det är alltså hämtat från det gamla förbundet mellan Gud och människa, inte det nya förbund som tog sin början med Jesus tid på jorden. Visst kan man studera gamla testamentet, men de allra flesta kristna är nog ändå överens om att Jesu budskap är det centrala i den kristna tron, inte texterna i det gamla testamentet. De som ändå vill använda detta citat som ett argument för massinvandring bör i så fall även läsa andra Moseboken 23:33:
"De ska inte få bo kvar i ditt land, för att de inte må förleda dig till synd mot mig. Ty du kunde ju komma att tjäna deras gudar, och detta skulle bli dig till en snara."
Om vi ska följa det här citatet så tolkar jag det som att kristen invandring visserligen är okej, men absolut inte invandring av folk med någon annan religion. Och de icke-kristna som redan finns här måste antingen tvångskonverteras eller fördrivas. Hur många kristna skulle ställa sig bakom något sådant? Ytterst få skulle jag tro.

Jesus är det centrala i kristen tro, inte Gamla testamentet.

Det andra citatet är från Galaterbrevet 3:28:
"Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus."
Här har vi ett citat som är från Nya Testamentet och därmed är av större intresse. Jag har dock svårt att se hur det skulle kunna tolkas som stöd för massinvandring. Tanken är väl att genom Jesus död och uppståndelse är vi nu alla ett och samma folk, och alla nationsgränser bör därför rivas upp. Jag gör dock en annan tolkning.
Som vi alla vet är Kristendomen kommen från Judendomen. En av de främsta skillnaderna mellan de två religionerna är att Kristendomen är en missionerade religion, vilket Judendomen inte är. Medan Judendomen vänder sig till en specifik etnisk grupp: Judarna, vilka i det gamla förbundet beskrivs som Guds utvalda folk vänder sig Kristendomen till alla folk,och det är detta som nämnda citat handlar om. Det spelar ingen roll om du är av judisk eller grekisk börd, eller för den delen keltisk, germansk eller afrikansk. Kristendomen är en religion för alla! Denna mening förstärks av att det i samma andetag även skrivs att det inte spelar någon roll och du är slav eller fri, eller man eller kvinna. Oavsett din etnicitet, din sociala status eller ditt kön, vem du än är, så är Kristendomen en religion för dig.

Nu börjar vi närma oss slutet på denna artikel. Jag hoppas att du funnit den intressant att läsa och kanske även fått dig en tankeställare. Jag vill avsluta med att säga att det givetvis står var och en fritt att tycka vad han eller hon vill om de här sakerna. Du blir inte en bättre eller sämre kristen beroende på vad du tycker och tänker om invandringspolitiken så länge du har goda intentioner bakom ditt ställningstagande. Jag fann det ändå nödvändigt att lyfta denna fråga för att visa att allting inte är så svartvitt som alltför många tyvärr verkar tycka.

Andra bloggar om: , , ,