onsdag, mars 29, 2006

Fundering i natten

Surfade just in på Ung Vänsters hemsida och hittade den här artikeln. Undrar just hur lilla Clara reagerat om det varit Ung vänsters propaganda brevbärarna inte velat dela ut? Jag har en partikamrat här i Varberg som jobbar som brevbärare, vad hade fröken Lindblom sagt om han och hans arbetskamrater vägrat dela ut kommunistisk propaganda? Hade hon hyllat dem för civilkurage? Hade hon hållit med om att det borde ses som ett arbetsmiljöproblem? Nej, antagligen inte. Men var ligger skillnaden? Med tanke på både kommunismens historia och de arbetsmetoder dess anhängare än idag använder borde det inte råda några tvivel att många människor känner sig kränkta av att få deras material i brevlådan.

Men i ärlighetens namn spelar det ingen roll huruvida någon riskerar att bli kränkt eller inte. En brevbärares jobb är att dela ut post, inte att leka åsiktspolis. Vill man hellre göra det kan man ju alltid söka jobb som ledarskribent eller kanske ansöka om ett statlig bidrag för att dra igång ett litet projekt mot "rasism".

Nu ska jag sova. God natt.