lördag, januari 21, 2006

GT, hedersvåld och mångkultur

Läste pappersupplagan av GT på jobbet idag, tydligen är det idag fyra år sedan hedersmordet på Fadime Sahnidal. Med anledning av detta publicerade GT ett antal artiklar på ämnet hedersvåld i Sverige. En del av det som skrevs var intressant, annat var i mitt tycke rena dumheterna. Framför allt var det en sak jag reagerade på. I två artiklar resonerades det om vad som drev män till hedersvåld. En av orsakerna som nämndes av religion. Kanske inte något att reagera på, om det inte vore för att det i båda artiklarna hävdades att detta ingalunda var något unikt muslimskt problem, utan att hedersvåldet i lika stor utsträckning existerar i inom kristendomen.

Finns det överhuvud taget något som stödjer detta påstående? Fadime och hennes släktingar var muslimer, likadant såg det ut i fallet med Pela och alla andra fall av hedersmord jag läst om.

Det finns säkert många svenska föräldrar runt om i landet som inte är nöjda med sina döttrars livsstil eller val av partner. Jag känner dock inte till ett enda fall där föräldrarna samlat hela släkten som sedan kommit överrens om att skicka pistolbeväpnade kusiner och farbröder efter dottern för att ta ihjäl henne. Varför? Jo, för att den hederskultur och kvinnosyn som dominerar stora delar av den muslimska världen existerar inte i Sverige eller resten av den kristna västvärlden. Så länge detta faktum förnekas lär man aldrig komma till rätta med problemet. Idag lägger politikerna pengar på skyddat boende för hotade invandrarflickor. Tanken må vara god, men det löser inte problemet, det lindrar endast dess symptom. Vad det i grund och botten handlar om är mångkultur. I mångkulturens namn gjorde svenska myndigheter ingenting för att assimilera Fadimes släkt. Dom behöll fullt ut sin kultur, en kultur som sedan drev dem till att mörda Fadime.
Fadime var ett offer för mångkultur, ska vi någonsin få ett slut på hedersvåldet i Sverige måste vi först ge upp tanken på ett mångkulturellt samhälle och återgå till assimilerings-linjen.

Fadime Sahnidal - ett offer för mångkulturen